Om återvinning

Vad betyder återvinna?
Att återvinna är att sortera och samla in använda förpackningar så att de kan bli till nya saker. De flesta material går att återvinna.
 

Är det samma sak som att återanvända?
Nja, inte riktigt. Att återanvända betyder att man tar något gammalt och använt, precis som det är, och gör något nytt med det. Som till exempel när man gör en blomkruka av en förpackning eller när man gör gungor av gamla bildäck. Men vår klubb, Återvinnarna Junior, handlar främst om att ÅTERVINNA.
 

Varför är det bra att återvinna?
Att använda material som redan finns, istället för att hela tiden göra nytt, är snällt mot miljön och klimatet och sparar energi. Det som slängs i den vanliga soppåsen (brännbart) eldas upp, medan det som vi källsorterar kommer till användning igen.
 

Hur funkar det?
Papper är lätt att återvinna. Använda pappers- och kartongförpackningar som vi lämnar på återvinningsstationen i kärl för "pappersförpackningar" pressas ihop i stora balar som skickas till en kartongfabrik. Där löses de gamla förpackningarna upp i ljummet vatten i någonting som liknar en jättestor tvättmaskin. Då får man en grötliknande pappersmassa. Massan silas, breds ut och torkas på jättelika rullar. Vips, så har man ny kartong eller nytt papper!

Glas, metall och plast är, precis som papper, enkelt att återvinna. 
 

Vilket material?
Papper gör man av trä. Trä och papper är miljösmarta material, eftersom träd är en förnybar resurs som inte tar slut. För träd växer ju upp igen om man sköter om skogarna.

Plast görs för det mesta av olja. Idag görs en del plast av växtmaterial, som t ex sockerrör. I framtiden, kanske när du är vuxen, tror vi att all plast kommer att göras av växtmaterial.

Glas och metall görs av mineraler – stenmaterial från marken som man bryter i gruvor.
 

Varför är förnybara material miljösmarta?
Material som görs av träd och andra växter kallas ”förnybara”, eftersom träd och växter kan växa upp igen, alltså förnyas. Även förnybart material släpper ut koldioxid* i luften när de förbränns, men eftersom vi planterar nya träd och växter ’andas’ de in koldioxiden igen. Koldioxiden går som i ett kretslopp hela tiden, vilket är bra, för då ökar inte mängden koldioxiden i luften. Det är bra för vår atmosfär och vårt klimat.

När vi tar upp olja eller mineraler ur marken för att göra plast eller metallsaker, till exempel, kan de aldrig förnyas igen. Det bildas ingen ny olja och inga nya mineraler. Det tar flera miljoner år för dem att bildas igen. Och när man bränner upp dessa material, släpper de ut växthusgaser som koldioxid i luften, som gör att vår planet värms upp. Koldioxiden stannar alltså kvar i luften eftersom det inte bildas någon ny olja eller mineraler. Det blir inget kretslopp och resultatet blir istället att mängden koldioxid ökar i luften.

* Koldioxid är en gas som bildas när grundämnet kol förbränns i syre. När vi använder ämnen som innehåller kol, t.ex. bensin, diesel, olja.. men även ved, raps osv bildas gasen koldioxid. Koldioxiden stiger i luften och lägger sig som ett täcke runt vårt jordklot. Solen strålar kan ta sig in genom koldioxiden, men när solens strålar träffat föremål på jorden har strålarna omvandlats till värme. När denna värme ska tillbaka ut i rymden, kan de inte ta sig igenom täcket med koldioxid, utan det blir att den stannar kvar istället. Koldioxiden gör alltså att värmen stannar kvar på jorden och resultatet blir att jordens temperatur stiger. Detta kallas med ett annat ord för växthuseffekten.